Inget att frukta utom rädslan själv. Vi kommer att vara ok om vi bara håller uppe hoppet och vi kommer inte att försvinna in i mörkret.
For in till stan kort imorse men kom hem redan vid 11 och somnade 12 igen. Vaknade nu. Har drömt sjukaste drömmarna och allihopa kändes stört verkliga, är fortfarande förvirrad. Känns som jag borde ha en gigantisk fläskläpp och ett brutet ben samt att ett antal människor borde vara förbannade på mig efter att jag slagit dem med ett brännbollsträ. Kommer aldrig heller våga köra EUmoppe, är fan ärrad för livet från denhär drömmen. Hursomhelst, nu ska jag städa, gå en promenad, duscha och sen kommer Joanna. Stressad, gjort läxor eller gymmat som var tanken idag har jag inte heller.
Kommentarer
Trackback
