Känslor att måla och sjunga.
De har så mycket att göra, aldrig tid för dig.
Har varit arg över allt och ingenting samt umgåtts med Cissi och fått min cykel vandaliserad ännu en gång. Borde också verkligen börja redigera mina bilder men varken tid eller ork finns. Imorgon är det iallafall praktik, typ höjdpunkten varje vecka.
Mörka ängar och vald ensamhet.
Kär är synonymt med bl.a. betagen, förtjust, betuttad, tänd och helt skogstokigt förälskad.
Jag kan fortfarande minnas hur musiken fick mig att le.
Sitter på Biblioteket med Stina och Cissi och de snackar om saker som man inte bör snacka om i ett bibliotek.
Du ska inte tro det blir sommar ifall inte någon sätter fart.
Du kan springa men du kan inte gömma dig.
Idag har jag faktis gjort några vettiga saker men mestadels har jag längtat efter världens bästa varmaste famn som är alldeles för långt bort och varit ledsen över att jag är så förvirrad och har en massa jobbiga beslut att ta samt över hur sorgligt slutet var på filmen 7pounds. Alltså har jag varit en jävla mes.
Jag bryr mig inte om det gör ont. Jag vill ha kontroll. Jag vill ha en perfekt kropp. Jag vill ha en perfekt själ. Jag vill att du märker när jag inte är där.
Ska spela yatzy med lillasyster och pappa. Sen ska jag fortsätta ligga i sängen resten av kvällen. Är så väldigt trött.
Det fina trädet.
Vi kommer att dö samtidigt du och jag.
Ester är här och vi ska strax dra oss vidare till Ronja för att fira hennes födelsedag med middag, tårta och alkohol. Sen är tanken att alla ska dra vidare till Five med jag och Ester ska hitta på något annat istället. Att vi ska supa oss stupraka är de enda vi vet säkert.
Då faller isär i delar.
Dit jag flyr när de känns som om det ska börja regna.
Ta mig till den plats dit du går där ingen vet om det är natt eller dag.
Vilar mina trötta fötter samtidigt som jag lyssnar på Oasis och försöker skriva loggbok för dagens praktik. När jag lyckats med denna uppgift som för stunden känns omöjlig eftersom datorn kraschar var femte minut ska jag ut på en promenad med förhoppningsvis Joanna som sällskap. Fick föresten organisera en hel vägg med accesoarer på praktiken idag och de var riktigt roligt. Känns som jag för första gången på länge åstakommit något och inte bara suttit apatiskt hela dagen och pillrat på datorn samtidigt som läraren tjollrat på om något jag skiter fullständigt i. Även om de egentligen inte var en stor sak i sig så kändes de skönt att veta att de fortfarande finns någon sorts kreativitet kvar uppe i skallen på mig.
Det är dags att tänka efter och jag vill inte följa med. Det har regnat hela sommaren och jag känner med det.
Moln är en synlig kolloid ansamling av små partiklar.
Är oerhört trött och ligger och grubblar med ostkrokar som sällskap. Varit nerbäddad i sängen sedan jag kom hem vid 3tiden men lyckas inte somna in. Känns som de är ett världskriget som pågår i skallen på mig och jag har tappat uppfattning om vilken sida jag står på. Börjar känna mig aningen uppgiven och orken att ta tag i all skit finns helt enkelt inte där. Tror inte jag var skapad för denhär världen, känns lite som jag hamnat fel.
En kväll då himlen var rosa.
